Jaha....då har jag beställt tid hos frissan och bestämt att jag ska klippa rätt så kort den här gången. Av två anledningar:
För det första är det mer praktiskt med kort hår när man cyklar och tränar och
För det andra känner jag att jag börjar bli lite gammal för långt hår.
Ja, på allvar alltså och det har väl egentligen inte så mycket med uteseendet att göra, men kvaliteten på håret har blivit sämre dom senaste åren så jag tror att håret skulle se fräschare ut i en kort frisyr.
Men så ser man sådana här bilder :-(
Sååå himla fint och jag tänker att jag nog ska låta håret växa i alla fall. Fast, om jag ska vara realistisk, så ser inte mitt hår ut sådär - längre. Bara att inse tyvärr, men outfiten kan jag ju ha ändå, för den var jäkligt snygg :-) Och jag ska alltså inte klippa en väldigt kort frisyr utan en lagom lång page, som alla andra i 45-årsåldern har...suck.....
Det här med åldersnoja är inte lätt och samhället i dag är så väldigt åldersfixerat. Man ska vara ung (helst under 30) ha vuxna barn - om man nu har några/tänker skaffa några över huvudtaget - 5 år på högskola och 5 års utlandsstudier för att vara värd någonting idag; arbetslivserfarenhet verkar inte räknas längre. Plus att man ska vara snygg, fräsch, vältränad, pigg, glad, utåtriktad, social, engagerad i sociala frågor osv.... Inte undra på att unga kvinnor idag bryter ihop, och det beror INTE på jobbet. Det är alla andra krav som blir övermäktiga till slut. För att inte tala om det extremt jobbiga i att uppfostra barn idag. Man ska vända ut och in på sig själv för att serva dom små barnen så att dom får sin vilja igenom i alla lägen, och då fixar inte en normal människa att leva ett vanligt liv som, utöver barnen, innefattar jobb, hem, familj, man, vänner och egna intressen.